1523

Förra året någongång under senhösten begav vi oss till Lomma, det ligger mellan Malmö och Skåne, det för övrigt en av Sveriges rikaste samt invandrarfattigaste kommuner i hela Sverige. Bengt Liljegren (Historiker och panelmedel i första upplagan av Boston Tea Party) härstammar även från den ovannämnda orten, hans bok om den outtömliga källan på populärvetenskapliga efterforskningar allas våran Adolf Hitler var å andra sidan väldigt slätstruken. Att Hitler hade en hund som hette Blondie och att hans favorit stycke med Wagner  var Valkyrian ökar inte min förståelse av förintelsen. 

Nog med floskler, Det var en god väns flamma som huserade i en villa ett stenkast ifrån den pittoreska fruktmarknaden i Lomma som var anledningen till att vi hade bestämt oss för att besöka detta Sveriges yngsta landskap. Villan bestod även av fyra andra studentikosa damer som likt våran värdinna pluggade till Trädgårdarkitekt. Stämningen var minst sagt Doku-Såpa aktig på grund av den enorma storleken på huset (Studenter och boende brukar mer förknippas med Studentkorridor och buller än 40 tums Plasma TV och inglasade terasser).  Under våran helg i Lomma bjöds det på hus-fest med det koketta inslaget av frukt och grönsaker, om man skulle idka alkohol skulle man göra det drickandes ur en frukt, grönsak eller dylikt, sådan var regeln - Vi var inga undantag och lät våra budweiser osa paprika och melon.Upplustningen kring festen var god och alla närvarande socialiserade och berömda varandras fruktighet, som så bjuder var vi tvugna att presentera oss som A-friend-of-a-friends-girlfriend och studenterna i Lomma verkade inte vara vana vid fattighjon från småland, förutom en kille.

Det här inlägget handlar egentligen om killen på bilden längst upp  - Ungefär när festen började lida mot sitt slut vägrade en snorfull lantmästar-student att göra som alla andra och gå hem till sitt. Jag kan inte erinra mig hans namn men vi kan kalla honom "Klas", Klas var speciellt förtjust över våran smålandsbördiga dialekt och frågade ut oss om våran relation till myten och legenden Eddie Meduza. Vi hoppade på tåget och spelade med i denna debila människas syn på världen -  Diskussionerna flög som Olof Mellbergs långbollar mellan Nationalsocialism och åkerdränering. Våran käre Klas var tydligen släkt med Eddie Meduza och påpekade detta med en imponerande frekvens, vi fick även veta att Eddie Meduza var en betydande del av Klas liv och han hade närvarat vi de flesta livsavgörande momenten i Klas liv:

Första snusen, första runken, första knullet, första fyllan, första tjuvkopplingen av en bil, och så vidare...

Tydligen fattade han tycke för oss och föreslog fyllehicka efter fyllehicka på att vi skulle hänga med honom hem och lyssna på Kungen (Läs: Eddie) och dricka "rent". Vi lyckades tillslut med konstsycket att konstla oss ur denna svartmålade återvändsgränd mot floden Styx och Klas gick med på att skiljas med löftet om att vi skulle ringa honom nästa gång vi var i Lomma.

Ja, att visstas bland lantbrukare och danskar kan lite skämtsamt liknas vid sexuellt överförbarasjukdomar, det är inte föränn dagen efter man kommer på att man aldrig skulle inlett det där samtalet.